Man kanske skulle.....eller?

Jag tror att man tar lite för lite chanser i livet.. man tänker för mycket.. man är rädd för att göra fel... man är rädd att fatta fel beslut... man är rädd att skada sig själv och andra i de beslut man fattar....
men om man skulle släppa lite på det... hur farligt kan det va?
jag menar ... om man nu skulle kasta sig ut i det okända för en stund.. skulle det vara så farligt?? det enda som kan hända ÄR ju faktiskt att man gör fel.... eller att det inte blir som man väntat sig... men man har alla fall testat...
Tänk om man annars vaknar upp och ångrar en massa saker... usch va tråkigt det skulle vara. det vill man ju inte.

Jag sitter här en måndagkväll.. ( och för Er som känner mig så har det varit en av mina serier på tv.. på dagens schema: City Akuten. jajaj jag vet jag vet.. patetisk men va fan? ) och funderar just på detta avsnitt som till synes handlade om förändring vilket resulterade i att jag då fick en massa enastående idéer om hur man nu ska gå till väga för en förändring ska ske.

Idag hade vi en kvinna som hade arbetet på samma ställe i 10 år... fattar ni! 10 år! jaja.. det må så vara att man gör men för mig verkar det tämligen jobbigt med tanke på den rastlösa människan jag är... men förändrar jag? nej det gör jag inte för att jag e en fegis! Jag säger bara att jag ska men jag gör inte!

Det sker ingenting för henne.. hon vaknar.. går till jobbet.. jobbar... kommer hem.. tar hand om barn, kollar lite tv.. ( säkert en massa serier ) för att sen lägga sig igen.
Jävlar det låter PRECIS om jag! Just därför får man ju lite panik när hon sen får för sig att släppa allt.. alla kolleger.. bostad.. allt för en nystart på ett annat jobb...och så tänker man; nej nej varför ska hon sluta? hon har ju alla vänner,familj allt hon önskar där!! sluta inte!!! Det hade inte jag gjort om jag va du!! Stanna Stanna! Men varför egentligen? Varför stanna?
Men sen tänker man; ja varför inte... om hon kan så kan jag! hahah patetiskt att man ens sitter och får styrkan att förändra genom ett TV-program som säkert varit med i 15 år... HAHA Jösses.. jaja..
Och det värsta är att man eller jag kanske ska säga JAG .. lever mig in i det precis som om det vore jag som stod där och tog förväl av alla mina vänner.. och så kommer tårarna... men hör Ni vad jag säger: TÅRAR!! För ett TV-program som inte ens är på riktigt.. MEN det skulle kunna vara på riktigt.. det skulle kunna vara JAG! Har NI aldrig tänkt så när Ni ser en serie eller en bra film?? eller det e bara jag som inte har det modet att förändra så att jag lever mitt liv genom andras förändringar eller mod??? Jösses jag får nog söka hjälp för detta beroende av TV-serier. Detta börjar seriöst urarta! HAHAH

Men allvar nu... man ska inte vara så rädd tror jag .. man måste våga..

Och för Er som inte har den styrkan att förändra...Kolla på City Akuten så kanske Ni helt plötsligt befinner Er på andra sidan jorden efter all styrka man får från den! hahahah!! Herregud säger jag bara! =)

Dagens andra ord:

" Fånga dagen innan den försvinner till natt för nästa dag blir inte densamma "

Vi hörs!

Kram!