torsdag 30 april 2009

Får jag aldrig mera vara din vän?

Nu har du hittat någon annan, nu har du sprungit vidare.
Och jag bor kvar här i en kall tom stad, där jag sakta suddas ut.
När jag vandrar hem längst Åsegatan så ställer jag mig frågan om igen:
Får jag aldrig mera vara din vän.

Gav vi oss tid att fundera
Mitt hjärta vill mera men du vill ändå vara fri.
Är det verkligen så att du aldrig aldrig kommer igen.
Får jag aldrig mera vara din vän?

När du inte längre tar min hand på det sätt du en gång gjort.
När du vänder bort din blick innan du ens har svarat min.
Då vill jag dränka mig i Ni vet vad, tills ingen känner igen mig som Lina.
Hon den, hon som var din vän.

Gav vi oss tid att fundera?
Mitt hjärta vill mera men du vill ändå vara fri.
Är det verkligen så att du aldrig aldrig kommer igen .
Får jag aldrig mera vara din vän?

Ta dig tid att fundera, skänk en sista tanke på mig.
Jag håller andan nu och hoppas att du ändrar dig.
Fast mina vänner skriker nej nej nej.
Ska jag ta mig an den ensamheten och hur ska jag orka det?

Mitt hjärta vill mera men du vill ändå vara fri.
Är det verkligen så att du aldrig aldrig kommer igen.
Får jag aldrig mera vara din vän?


Vi hörs!

Kram!

1 kommentar:

Jonas sa...

Varför skriver du så lessamt för? :( så ska ju inte Lina va.

kramen!