1995

I lågans sken ser jag bilder av mig själv, ljusa slitna jeans ,en långhårig rebell.
Min tonåsvärld var full av förorts romantik, här fanns allt man kunde få och lite till.
En sekund av mitt liv förevigas i polaroid, en tidsepok har sparats i mitt liv.
Kom genom tiderna tillbaks, jag vill ha allt dom åren gav,
då tröst och skratt var dina svar, när vi var oskiljaktiga,
När jag fick vara, din vän.
Snälla ta mig tillbaka till livet vi levde igen.. 1995.

Vi tog ett tåg och skulle åka någonstans, en arena fylldes, förväntningarna brann.
På TV sa dom att han var " en folkets man " och ut i luften sjöng han: " We were born to run "
Alla minnen, alla år, har bleknat bort men satt sitt spår,
och nu står jag här med drömmen från igår.
Kom genom tiderna tillbaks, jag vill ha allt dom åren gav,
då tröst och skratt var dina svar, när vi var oskiljaktiga,
När jag fick vara, din vän.
Snälla ta mig tillbaka till livet vi levde igen..... 1995.

Jag hinner inte stanna kvar, i det som gått förlorat
Men kärleken du gav, den bär jag med mig överallt.
Kom genom tiderna tillbaks, jag vill ha allt dom åren gav,
då tröst och skratt var dina svar, när vi var oskiljaktiga.
När jag fick vara, din vän
Snälla ta mig tillbaka till livet vi levde igen....1995.


Dagen ord:

" Lev livet i nuet, minnena lever kvar men framtiden får vänta "

Vi hörs!

Kram!